Första lögnen idag, eller ja inte lögn direkt, jag ha mycket att göra, och är inte riktigt upplagd för sällskap men så tajt är det väl egentligen inte... men jag kände bara inte för det...

Så är jag en dålig människa nu eller?

Jag tror att jag har ett ideal som inte går att uppnå, men lite kan man väl få önska att han iafall skulle fösöka att sträcka ut en hand ibland, eller komma med förslag på vad man kan göra... 

Jag tror aldrig jag har hört om ett förhållande förut där killen aldrig har bjudit ut tjejen... har jag fel nu? En middag, bio, vad som helst...

Oj oj, jag var nog verkligen inte på humör ikväll...

Jaja...

Nu ska jag göra vad jag behöver göra, och sova tidigt...

Ja det var rätt ord, tre nätter i rad nu, eller ja första "natten" var ju en dag, men fortfarande, tre försök till att sova och alla tre fyllda av mardrömmar.

Jag pratar så högt att jag väcker mig själv till och med. Lite konstigt skulle det ju vara om jag inte väcker alla andra i detta hus också.

Så vi hade inte träffat varandra på flera dagar, och så kom han hit igår kväll... det var ju trevligt. Men jag önskar att han ville ta ett initiativ nån gång. Vore ju roligt om jag slapp vara den ledande i förhållandet hela tiden. Men det kanske är just det som är felet här, vi kanske inte passar alls... eller är det så att man lär sig sånt här? (Men initiativ tagande, menar jag)

Vad har man att vänta längre fram om man låter alla sina ideal och drömmar gå vid 24?

Eller så kommer jag att kolla tillbaka på det här om några år och skratta, all oro i onödan?

Så ämnet är kärlek och då naturligtvis allt som kommer med på det tåget... själv vet jag inte om jag vet vad ordet betyder, men jag hoppas att jag kommer att klura ut det snart... innan nästa förhållande rinner ut i sanden...

Den tragiska delen i det skulle då vara att det är med en och samma man, tredje gången gillt nu, kan man verkligen få ett förhållande att fungera tredje gången gillt?

Dock så vill jag ju det, annars skulle jag ju inte vara med honom, warts and all... 

Men jag ska väl börja från början... vi träffades för snart ett och ett halv år sen, det var kallt ute vill jag komma ihåg, han drog in mig i ett hörn och kysste mig. Sedan spenderade vi hela kvällen tillsammans. 

Jag bodde inte i staden då, utan en bit utanför, och var tvungen att åka hem rätt tidigt, jag tror att det tog en vecka innan vi möttes igen. Men varje gång förundrades jag över hur mycket jag tyckte om honom.

En dag när vi stod i baren och beställde, det hade nog gått en månad, så var det någon som öppet uttalade att vi var tillsammans, och jag kan komma ihåg att jag fick lite panik. Jag hade inte funderat över att det faktiskt var så... så jag lät honom glida ifrån mig...

Tiden gick och vi träffades bara sporadiskt men någonstans i bakgrunden så låg känslorna och lurade... och på midsommar kysstes vi igen, men det var inte där allt började utan det tog till in på hösten innan vi gjorde slag i saken och blev tillsammans på riktigt. 

Men som ni säkert redan räknat ut gick det inte lång tid innan det strulade till sig och vi gick ifrån varandra... hmm... 

Ja så nu står jag här, tredje gången gillt... är det så att det kan fungera?

Klockan är mitt i natten och jag har inte sovit på rätt länge nu så det lär jag inte klura ut i natt heller.

God natt